Skrivförmåga: dyslexi och dyspraxi

 Skrivförmåga: dyslexi och dyspraxi

Anthony Thompson

När elever har svårt att skriva läsbart och någorlunda snabbt kan det vara till stor nackdel för dem i skolan. Vi tittar på hur SENCO kan organisera extra stöd

Färdigheter i skrivande (del två)

Många barn med skrivsvårigheter har dyslexi och/eller dyspraxi (utvecklingsrelaterade koordinationssvårigheter) - dessa tillstånd förekommer ofta tillsammans och påverkar alla aspekter av ett barns liv, både i skolan och utanför. Det är därför mycket viktigt att skolor och förskolor kan identifiera svårigheter inom detta viktiga område och sätta in lämpliga åtgärder interventioner vid behov.

Se upp för elever som har svårigheter med:

  • kasta och fånga
  • dans/musik och rörelse
  • hantera små föremål (bygga klossar, sticksågar)
  • klä på sig/klä av sig
  • använda bestick, sax, linjal, vinkelhake
  • handstil
  • organisera sig själva och sitt arbete
  • sekvensering
  • lateralitet (att känna vänster från höger)
  • följa flera instruktioner.

Elever med motoriska koordinationssvårigheter kan också ha dålig hållning och begränsad kroppsuppfattning, röra sig tafatt och verka klumpiga; detta kan vara särskilt märkbart efter en tillväxtspurt. De kan också tröttna lättare än andra barn. När det gäller skrivande måste lärare tänka på följande:

  • elevens sittställning: båda fötterna på golvet, bordet/stolen i lämplig höjd, lutande skrivyta kan vara till hjälp
  • Förankra papperet/boken i bordet för att undvika att det glider; en "kudde" att skriva på kan vara till hjälp - en gammal tidning, använt papper som häftats ihop, etc.
  • skrivredskapet - greppet (prova olika storlekar på penna och olika typer av "grepp" som finns att köpa hos LDA etc.); undvik att använda en penna eller penna med hård spets
  • ge möjligheter att öva handskrivningsmönster och bokstavsbildning
  • tillhandahålla linjer för att hålla skrivandet rakt
  • begränsa den mängd skrift som krävs - tillhandahålla färdigtryckta blad eller alternativa sätt att registrera
  • använda överlägg och Clicker-rutnät
  • undervisning i tangentbordsteknik.

Det finns många publicerade program tillgängliga för användning med grupper av elever som behöver extra hjälp för att utveckla koordinationsförmågan. I SEN Coordinators File nummer 26 beskrev Wendy Ash programmet "Fun Fit" som hon använde i skolan med stor effekt. Programmet är utformat för att organiseras och övervakas av SENCO, men genomförs faktiskt av lärarassistenter, som använder den typ av utrustning och apparatersom finns i de flesta skolor.

Strukturen är flexibel, med sessioner som varar cirka 20 minuter och hålls tre eller fyra gånger varje vecka - ofta som en del av "frukostklubben". De färdigheter som behandlas inkluderar grovmotoriska färdigheter som bollfärdigheter, balans, hopp, hoppa, galoppera, hoppa och finmotorik som att hålla och manipulera små föremål, öga-handkoordination, använda båda händerna tillsammans.

Att forma bokstäver är ett mycket specifikt område för utveckling av färdigheter och att ge möjligheter att öva - utan att göra det till en betungande syssla - kan vara en del av lösningen.

Precisionsundervisning är ett bra exempel på distribuerad praxis och kan innehålla övningar som en daglig övning på en minut för att se hur många b- och d-ord barnet kan skriva. Denna typ av övning ger barnet omedelbar feedback och fokuserar alltid på framgång. Framsteg kan enkelt övervakas genom att räkna varje dag eller genom att använda ett undersökningsblad varje vecka. Träna holoalphabetmeningar kan också vara användbara, eftersom dessa innehåller de 26 bokstäverna i alfabetet:

Den snabba brunräven hoppade över den lata hunden.

De fem boxningstrollkarlarna hoppade snabbt.

Föräldrar kan också anlitas för att uppmuntra skrivövningar hemma; små barn kan njuta av att rita/måla mönster (en våt pensel på torra betongplattor) och öva bokstäver - se till att föräldrarna har ett "spikblad" som visar rätt form. När barnen blir äldre kan de förväntas skriva sina egna namn i födelsedagskort och tackbrev; skriva en inköpslista; hålla en semesterdagbok; gör en klippbok med märkta poster; skriv ut recept. Inpränta i föräldrar och vårdgivare vikten av att göra dessa aktiviteter roliga och att alltid berömma barnet för ansträngning.

I lektioner , måste barnen ges möjlighet att skriva, men med insikten om att andra former av registrering hjälper dem att uppnå resultat och upprätthålla självkänslan. Tillhandahåll alfabetremsor och ordbanker för skrivning (vi kommer att titta på stavning nästa vecka):

Aa Bb Cc Dd Ee Fe Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz

Se även: 20 aktiviteter med bokstaven J för förskolan

Men se också till att det finns andra sätt att registrera, t.ex:

  • användning av en bandspelare
  • ta foton med en digitalkamera och lägga till text
  • använda en videokamera
  • göra en inspelning med hjälp av en dator och webbkamera
  • muntliga svar, presentationer, rollspel
  • göra en storyboard eller affisch
  • registrera information i en tabell.

Det finns ett urval av programvara av god kvalitet som hjälper barn att spela in, t.ex, Brevvän. När du skriver några bokstäver visas en lista i det flytande fönstret med ord som programmet tror att du kommer att skriva. Varje val listas tillsammans med funktionstangenten (f1 till f12) som du kan trycka på för att slutföra ordet. Detta gör skrivandet mycket snabbare för oerfarna skrivare. En användbar funktion är att den talar ut varje bokstav när den skrivs, eller ordet om funktionstangenten trycks in.När en punkt har nåtts läses hela meningen upp. Om ett textblock är markerat kommer det att läsas upp för eleven. Titta på Ordlista och Hjälp med text också. www.inclusive.co.uk

Se även: 7 snabbväxande frön för klassrumsträdgårdar

Ta reda på mer:

Detta nummer av e-bulletinen publicerades första gången i februari 2008

Om författaren: Linda Evans är författare till SENCO Week. Hon var lärare/SENCO/rådgivare/inspektör innan hon började arbeta som förläggare. Hon arbetar nu som frilansskribent, redaktör och deltidslärare på högskolor.

Anthony Thompson

Anthony Thompson är en erfaren pedagogisk konsult med över 15 års erfarenhet inom undervisning och lärande. Han är specialiserad på att skapa dynamiska och innovativa lärmiljöer som stödjer differentierad undervisning och engagerar eleverna på ett meningsfullt sätt. Anthony har arbetat med en mängd olika elever, från grundskoleelever till vuxna elever, och brinner för jämlikhet och inkludering i utbildning. Han har en magisterexamen i utbildning från University of California, Berkeley, och är en certifierad lärare och instruktionscoach. Utöver sitt arbete som konsult är Anthony en ivrig bloggare och delar med sig av sina insikter på Teaching Expertise-bloggen, där han diskuterar ett brett spektrum av ämnen relaterade till undervisning och utbildning.